Portal24

3. Tiden går men huset består

Publicerat den 15 augusti, 2021     Lämna en kommentar

För mer än 46 år sedan klev jag in genom ytterdörren på LåNgholmsgatan 24. Då var jag 24 år! Som synes på skylten ovanför porten. Trots att jag är en siffermänniska såg jag inte den kopplingen. Det skulle dröja många år innan den insikten sjönk in. Detsamma gällde de tre första bokstäverna i gatunamnet!

Jag tillbringade 42 år i den här trappuppgången. Hade jag vetat det då, skulle jag troligtvis inte vågat gå in genom porten den där tisdagen i mitten av sjuttiotalet.

I januari detta år tog jag äntligen tag i detta projekt som till och från dykt upp i mitt huvud. Det är mest för min egen skull, men under resans gång inser jag att detta också har allmänintresse, om inte annat så för personal, föräldrar och alla barn som passerat genom porten. Därför sammanställer jag nu alla mina tidigare Instagram inlägg i kronologisk ordning.

Vi börjar med Riksantikvarieämbetets byggnadspresentation:

Det har gjorts en hel del förändringar genom åren som synes i riksantikvariatets inventering från 1982, som jag haft åtskilliga år i min dator.

Men nu går jag lite för fort fram. Jag backar. Ansökan om att få bygga huset är nog så intressant med tanke på att Maria Husmodersskola skulle bli husets första hyresgäst. Notisen nedan är tagen från Dagens Nyheter den 10 juli 1913.

Under resans gång med efterforskningar om husets historia gick jag in på DN’s arkiv och skrev Natalia Frölander i sökmotorn och då ramlade jag över följande intressanta detaljer som hittills var okända för mig. Så här skrev Dagens Nyheter den 21 september 1913 om ansökan som också handlade om det intressanta innehållet i verksamheten.

Jag har skrivit ut hela artikeln för att det ska vara lättare att läsa:

”Dagens Nyheter har förut omtalat hur som fru Natalia Frölander begärt tillstånd att i en av utkanterna av Söder uppföra en byggnad,  rymmande en del institutioner till gagn för de uppväxande släktet. Hon har nu i fredagens konselj fått byggnadslov till ovanstående komplex, som efter ritning av arkitekten Johan Åkerlund kommer att uppföras i hörnet av Reimersholms- och Långholmsgatorna, varest under senaste tiden hus vid hus vuxit upp med smålägenheter för arbetarfamiljer. På höjden bredvid har staden reserverat plats för framtida folkskola.

Byggnaden uppdelas i två alldeles särskilda delar, av vilket den ena inredes med lägenheter på ett rum och kök för bibliotekarien till uthyrning mot gängse hyror, den andra, större delen  vettande mot söder och öster, kommer att innehålla följande lokal och inrättningar: två barnkrubbor, husmodersskola med barnavård jämte dess överbyggnad, det s. k. flickornas kök, ett litet sjukrum för krubbarnen, två rum och kök  för ensamma mödrar, bibliotek för barn och ungdom, kursrum, studierum för målning och musik, rum för schack och andra sällskapsspel samt en sal med takljus för smärre konstutställningar, föredrag musik och samkväm.

I bottenvåningen ligger bibliotek, tre musikrum för fiol och orgel och piano, rum för sällskapsspel samt den förenade konst- musik- och föreläsningssalen. En trappa upp flickornas kök ett litet sjukrum för krubbarnen, 2 rum och kök för bibliotekarien m. m. samt två rum till barnavän för gossar och flickor, där barn i skolåldern, vilkas mödrar måste vara borta från hemmet, får vistas under sin fritid och läsa över läxor samt sysselsättas med sömn och slöjd i stället för att springa omkring var som hälst.

Våning två trappor upp innehåller ett rymligt skolkök med tillhörande diskrum, serveringsrum handkammare och skafferi, en barnkrubba på 3 rum för barn från 2 år och upp till skolåldern, badrum och två föreståndarinnerum.
Våningarna 3 och 4 trappor upp bestående av enkelrum med var sitt litet gaskök och två garderober ämnade att för moderat pris hyras ut till ensamma mödrar (änkor eller övergivna) två och två varje rum. Genom att bo i detta hus, där de under dagen kunna lämnas in sina barn i någon av krubborna eller i banavärn behöver de ej utackordera dem för det egna förvärvsarbetets skull. Fem trappor upp har spädbarnskrubban fått sin plats och utgöres av två rum för flaskbarn med sex i varje och ett större rum för barn från nio månader till två år, mjölkkök, badrum föreståndarinnerum, samt en terrass åt söder där småttingarna kunna flyttas ut några timmar om dagen. I samma våning mot norr ligger även ett studierum för ritning och målning.

Barnkrubborna och skolköken skötas av föreningen för husmodersskolor med barnavård, som hyr samtliga till denna verksamhet hörande lokaler. Övriga avdelningar kommer att omhänderhas av härtill utsedda personer, föreningar eller klubbar.

Husets båda avdelningar förses med värmeledning, gasspisar och elektriskt ljus. Gården anordnas med planteringar och gräsmattor, samt en sandhög för barn att leka i, och utanför ett flertal fönster uppsättas lådor för blommor. Som entreprenörer för byggnaden har antagits byggnadsfirma Ahldin  och Nordström”.

Tänker att så mycket går igen och samstämmer med den verksamhet vi startade på Bergsundsskolan. Musik, bild, konst, läsning, mat och det sociala hänsynstagandet m. m.
Mycket i denna ansökan hade mer än väl kunnat vara med i vår ansökan vi gjorde till Skolverket 1993.

Fastnade för ordet ”barnvärn” och har kommit fram till att det var dåtidens ord för fritidshem. Att värna om skolbarnen är något vi alla både vill och kan ställa oss bakom!

2. Långholmsgatan

Publicerat den 15 augusti, 2021     Lämna en kommentar

Långholmsgatan fick sitt namn i samband med namnrevisionen 1885 inför nyregleringen av stadsplanen på västra Södermalm. Namnet avsåg en planerad gata från Söder Mälarstrand till ”strandplatsen vid Jacobsberg” (Jakobsberg var en nu riven gård som låg strax sydväst om korsningen Hornsgatan och Långholmsgatan). I färdigt skick kom Långholmsgatan att, tillsammans med västligaste delen av Högalidsgatan, motsvara den tidigare gatusträckning som kallats Spinnhusgatan (1820) och Långholmsvägen (1850).

Många av Långholmsgatans bostadshus tillkom åren 1911–1914. Detta var en lugn men fattig del av Södermalm. 
Vi börjar med en bild ifrån början av 1900:talet.

Sedan följer en karta över området från början av 1900:talet för att se hur gatornas sträckning ut. Lägg även märke till stambanan (järnvägen) som gick genom Ligna, nuvarande Drakenbergsområdet.

Ytterligare två foton från Långholmsgatan. Den första bilden är enligt uppgift från 1921 och den andra är från 1923, sedda från varsitt håll.

Om ni förstorar och studerar bilderna väldig noga så ser vi huvudrollsinnehavaren! Det hus som byggdes 1913-1914 och fick gatuadressen Långholmsgatan 16, nuvarande gatunummer är 22 – 24.
Vi missade alltså ett 100 års jubileum för några år sedan.

Det har funnits tre långlivade hyresgäster på denna adress och Bergsundsskolan finns fortfarande kvar:
1914 – 1946 (32 år) Maria Husmodersskola.

1947 – 1985 (38 år) Hemgården Bergsundsgården.

1993 – (över 30 år) Bergsundsskolan.

Mina efterforskningar om detta hus, där jag tillbringade den största delen av mitt arbetsliv (42 år) har varit fruktbara, så det kommer att komma mer! Det är jag skyldig Natalia Frölander och huset med en sådan fantastisk historia …

1. Natalia Frölander

Publicerat den 14 augusti, 2021     Lämna en kommentar

Var verksam som folkbildare och filantrop i Stockholm vid sekelskiftet runt 1900: talet och en av grundarna (1909) av Stiftelsen Maria husmodersskola.

”Den 9 juni 1883 gifte sig Natalia Frölander med byråassistenten, sedermera bankdirektören, Henry Theodor Frölander. De bodde under några år i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Theodor Frölander var född 1856 i Göteborg där han också hade tagit realexamen, därefter studerade han i Uppsala. I Uppsala umgicks han i de radikala kretsar som 1882 kom att starta studentföreningen Verdandi. I kretsen kring Verdandi fanns bland andra Knut Wicksell och Anna Whitlock. Både Henry och Natalia Frölander blev medlemmar i Verdandi, och umgänget med bland andra Knut Wicksell och Anna Whitlock, liksom med Ellen Key, varade under många år.

I slutet av 1800-talet var en tredjedel av Stockholms invånare inflyttade för att söka sig arbete och det var svårt att finna bostad. I andra länder hade det börjat växa upp villastäder kring storstäderna och med inspiration från England bestämde sig Henrik Palme för att försöka få stockholmare att flytta utanför stadens gränser till den närbelägna men ändå lantliga idyllen Djursholm. År 1889 fanns ett prospekt framtagen för villastaden och i december 1890 flyttade paret Frölander till området. Andra kulturellt frisinnade som lockades av att komma bort från stadens myller var, förutom initiativtagaren Henrik och Anna Palme, även Anna Whitlock, Knut och Anna Bugge Wicksell, samt Natanael och Elsa Beskow. Flertalet av de aktiva kvinnorna i Djursholm, bland dem Natalia Frölander, Elsa Beskow, Louise Woods-Beckman, Signe von Kock och Alice Tegnér, tog initiativ till en insamling för att upprätta en föreläsningssal för Djursholms arbetare så att även dessa skulle få ”vederkvickelse och bildning”.

Möjligen hade Natalia Frölander fått idéen till att ge arbetare möjlighet till att bilda sig efter arbetsdagens slut av föreningen Tolfterna. År 1892 bildades föreningen Tolfternas samkväm för kvinnor från olika yrkesområden. Initiativtagarna var Ellen Key, Amalia Fahlstedt och Elna Tenow. Syftet med föreningen var att ge Stockholms kvinnliga arbetare en inblick i ett annat skikt av samhällslivet, samt att skapa kontaktytor mellan och socialt utbyte över klassgränserna. Föreningens kärna utgjordes av en samling bildade kvinnor som bjöd in kvinnliga arbetare till möten. Varje grupp hade en ledare och Natalia Frölander var från starten och fram till sin död en av ledarna. Genom hennes vackra handstil får man en god inblick i föreningens arbete. Till dess 50-årsjubileum gav hon tillsammans med en annan av föreningens mer aktiva medlemmar, Anna Lindhagen, ut en jubileumsskrift om Tolfternas verksamhet. Andra medlemmar i Tolfterna var bland andra Betty Hirsch, Anna Whitlock och Elin Engström.

Flera av kvinnorna kring Tolfterna var även med i andra folkbildande och filantropiska verksamheter i Stockholm kring sekelskiftet 1900. För Natalia Frölanders del ledde hennes engagemang till att hon blev engagerad i en rad föreningar och styrelsearbete. En av dem var ”Föreningen för folkbibliotek och läsestugor”, som bildades 1900 och hade som målsättning att etablera läsestugor i Stockholms arbetarkvarter. Natalia Frölander och Anna Lindhagens praktiska arbete med att öppna upp läsestugor i bland annat i Maria församling lovordades. 

Efter makens död i mars 1908 verkar Natalia Frölander ha gått in i en ny fas beträffande sin filantropiska gärning. År 1909 var hon med och grundade Stiftelsen Maria husmodersskola. Dess uppgift var från början att ge matbespisning till fattiga barn, men snart utvidgades syftet. Hushållsskolan kom även att ge unga flickor som slutat folkskolan utbildning i husligt arbete och barnavård. De första åren hade hade husmodersskolan lokaler i Maria och Katarina folkskolor.
Lisen Bonnier och Betty Hirsch, båda Tolftmedlemmar, fanns bland grundarna och Natalia Frölander, som var styrelseledamot lät 1913 bygga en fastighet i hörnet Folkskolegatan/Långholmsgatan på Södermalm .

Kring samma tid var Natalia Frölander med och bildade ”Kvinnoklubben”. Hon var klubbens första ordförande. När klubben firade 50 år beskrevs hur den för många isolerade kvinnor blivit ett andra hem, där de mött ”värme, vänskap och stimulans i vardagsslitet”.

Natalia Frölanders engagemang i föreningar var stort, förutom de tidigare beskrivna var hon bland annat medlem i Sveriges Kvinnliga Fredsförening, ”Nationalföreningen mot emigrationens nationalinsamling” och ”Fredrika-Bremer-Förbundet”.

Ofta korsades de olika nätverkens vägar. Exempelvis blev Anna Almqvist, arbeterskan som drev Tolfternas bibliotek, föreståndare för Folkbiblioteket i Katarina församling, och en av initiativtagarna till Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, Amanda Horney, fick ekonomiskt stöd av Natalia Frölander så att hennes son kunde läsa vidare på Anna Whitlocks samskola.

Källa: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Johanna Ringarp), hämtad 2021-01-05.

Om vi haft den här kunskapen när vi startade Bergsundsskolan 1993 så hade givetvis Natalia Frölander fått en plakett och en hedersplats i trapphuset.

Det är därför Lena och jag alltid sa att den positiva stämningen i huset sitter i väggarna. Fast vi visste inte varför! Nu vet vi! Arvet från Maria husmodersskola, Bergsundsgården till Bergsundsskolan löper som en röd tråd genom hela nittonhundratalet till nutid.

Personligen blev jag väldigt glad över den här upptäckten för texten gick helt i linje med ett annat projekt jag precis avslutade vid årsskiftet 2020, där Kamala Harris följande ord spelade en stor roll. Harris som i sin tur citerade Hillary Clinton från den 17 november 2016.

”Till alla unga flickor som tittar … tvivla aldrig på att du är värdefull och kraftfull och förtjänar alla chanser och möjligheter i världen”.

När Natalia Frölander dog 1951 (93 år gamma) sörjdes hon av många, inte minst av sin fosterdotter Maj. Nu vilar hon på Djursholms begravningsplats i Stockholm.

Fakta:

Vänner och kollegor.

• Kollega: Ellen Key
• Kollega: Amanda Horney
• Kollega: Elsa Beskow
• Kollega: Emilia Broomé
• Kollega: Betty Hirsch
• Kollega: Anna Lindhagen
• Kollega: Kerstin Hesselgren
• Kollega: Anna Whitlock

Natalia Frölander var medlem i följande organisationer:

• Tolfterna
  Medlem
• Sveriges Kvinnliga Fredsförening
  Medlem
• Föreningen för folkbibliotek och läsestugor
  Medlem
• Nationalföreningen mot emigrationen (senare Sällskapet Hem i Sverige)
  Medlem, egnahemsfonden, Stockholmskretsen
• Stiftelsen Maria Husmodersskola
  Initiativtagare, styrelseledamot
• Svenska fredsförbundet
  Medlem, revisorssuppleant
• Kvinnoklubben
  Ordförande, fr o m 1907 medlem