45. Lätt att ha att göra med

Hittade ett uppslag med ett par artiklar om centralföreningen, som jag skrev i maj 1983. I socialförvaltningens personaltidning med andra ord. Texterna innehöll lite historisk fakta samt en fejkad intervju med mig själv.

Tycker att artiklarna hör hemma i den här bloggen eftersom en av dem bygger på mina erfarenheter och hur jag då uppfattade arbetet på Bergsundsgården, Långholmsgatan 24 , som då tillhörde den gamla institutionen Centralföreningen.

Centralföreningen för daghem och lekskolor

Vad är det för skillnad mellan Social- förvaltningen och Centralföreningen?  Vad vet du om Centralföreningen?

med andra ord har träffat ett intervjuoffer som har arbetat på en av centralföreningens barnstugor i över åtta år. Vi hoppas kunna ge svar på dessa frågor och kanske några till.

Det var med spänning jag tog på mig uppdraget att intervjua ett utdöende släkte. Som alla vet håller centralföreningens barnstugor på att försvinna. Sakta men säkert äts de upp av socialförvaltningen.

Vi hade bestämt möte på en hemlig plats. Jag blev hämtad på Skolgränd och bortförd efter det att man satt på mig ögonbindel. För att inte väcka misstänksamhet fick jag även ett par solglasögon och en blindkäpp. Försökte var listig och räkna ut var jag befann mig, men i Rotebro tappade jag bort mig.  

Tillslut kom vi fram och när jag satte mig ner togs ögonbindeln av. Samtidigt som jag i mitt huvud tyst sjöng på låten Our House med Madness som kom i slutet av 1982, men med den egna textraden om Bergsundsgården. Till min häpnad så befann vi oss på Söderstadion. Solen sken och det var en underbar varm och skön vårmorgon.

Intervjun kan börja

m.a.o – Hur kom det sig att du började jobba på en barnstuga?

Intervjuoffer – Det har du inte med att göra.

Det här började inte så bra, jag försöker med en ny fråga.

m.a.o – Varför började du arbeta på centralföreningen och inte på socialförvaltningen?

I.o – Det var på det här viset. När jag slutade mitt gamla arbete så ringde jag faktiskt upp socialförvaltningen för att söka ett praktikant jobb. Visste att jag skulle få sitta länge och vänta i telefonen på att få komma fram. Men jag hade bestämt mig för att vänta tills någon svarade. Efter över en timmes väntan blev jag trött och lade mig ner på golvet. Det slutade inte bättre än att jag somnade. När jag vaknade tutade det i luren jag var forfarande i vänteläge. Kvällen innan hade jag träffat en vän som tipsade mig om centralföreningen.

Lade på luren och letade reda på numret till dem i telefonkatalogen. Ringde dit och fick omedelbart svar.

m.a.o – Vad sade de på centralföreningen?

l.o – Jag skulle berätta det när du avbröt mig. Jag fick tala med en kvinna vid namn Gunnel Sundqvist. När jag berättade mitt ärende frågade hon var jag bodde? Berättade det och då sa hon att det närmaste ställe jag kunde få praktikplats på var Sofia småbarnsskola på Fjällgatan. Fick telefonnumret dit och det slutade med att jag fick komma dit på ett första besök efter helgen och sedan var praktikplatsen min.

Första intrycket

m.a.o – Det lät lätt och smärtfritt.

I.o  – Det tyckte jag också. Jag tror att det första intrycket är det viktigaste. Socialförvaltningen verkade stor och byråkratisk medan centralföreningen var lättare att ha att göra med. Den uppfattningen har jag aldrig haft anledning att ändra på under de åtta åren som jag arbetat på Sofia småbarnsskola och Bergsundsgårdens  fritidshem.

m.a.o – Jag vet att du också arbetat på sommaröppet fritids för socialförvaltningen och på centralföreningens fritidshem under resten av året. Vad tycker du det är för skillnad på arbetsplatserna? Vad talar för och emot?

I.o – Byråkratin kort och gott!

m.a.o – Hur menar du då? Kan du utveckla det hela?

I.o – Ja det kan jag!

Här följer en lång tystnad och jag undrar vad som ska hända.

m.a.o – Gör det då!

I.o – Tycker du?

m.a.o – Annars skulle jag inte frågat.

Hemlagad mat

I.o – Då måste jag få rada upp en lång rad exempel. För det första, det är viktigt att du mår bra på din arbetsplats. Vi kan börja med magen.

m.a.o – med magen?!

I.o – Just det. På Bergsundsgården där jag arbetar har vi ett centralkök. På socialförvaltningen kör man mest med varmluftsugn. Skillnaden är hemlagad mat kontra halvfabrikat. Dessutom har vi på Långholmsgatan en egen personalmatsal så vi kommer ifrån barngruppen och kan äta det viktigaste målet mat i lugn och ro.

Jag är inte emot pedagogiska måltider tillsammans med barnen men du ska inte äta ditt huvudmål samtidigt som du arbetar. Förstår du vad jag menar?

m.a.o – Ja det gör jag.

I.o – vi har även ett personalrum högst upp i huset. Det är lite si och så med det på andra barnstugor.

m.a.o – Är det några andra skillnader?

I.o – Pappersjobbet, det är inte så tungrott. Vi behöver inte fylla i några tjänstgöringsrapporter. Vi har en expedition som fixar allt som har med löner att göra. Skulle du få det kärvt ekonomiskt i slutet av någon månad kan du alltid gå dit upp och fixa ett förskott.

m.a.o – Det låter som du arbetar på en liten privat firma.

I.o – Det känns nästan so jag gör det. Alla känner varandra över alla våningar och avdelningar och det är ingen personalomsättning att tala om.

T.ex. ett år var vi tvungna att köpa in nya stolar till fritidshemmet, men inventariekontot för fritids räckte inte till. Då kom vi överens med dagis (ja det hette dagis på åttiotalet) att vi kunde ta av deras inventariekonto. Nästa år kanske det är tvärtom. När så allt var bestämt så åkte vi och köpte stolarna. Inte någon lång väntan på att ekonomiavdelningen ska ge klartecken.

Arbetsgivaransvaret

m.a.o – Nu har jag hört att Stockholms kommun, dvs. Socialförvaltningen, ska ta över arbetsgivaransvaret för centralföreningens barnstugor. Vad tycker du om det?

I.o – Det kan nog bli bra, för vi får vara kvar som lokal förening på distriktet. Det finns nog bara en nackdel med ett sådant övertagande, det är att vi får Calle Dahlin som Big Boss.

Plötsligt tittar I.o på sin klocka, får bråttom iväg och reser sig upp.

m.a.o – vänta var ska du gå! Jag har ett par frågor kvar.

I.o – Tyvärr hinner inte. Dom släpper Bowieplåtarna säger han samtidigt som han försvinner ner från D1’s träläktare på Söderstadion.

m.a.o – Jaha, då förstår jag säger jag tyst till mig själv.

Sakta masar jag mig hem till redaktionen på Skolgränd för att skriva ut den här intervjun. Inte blev det som jag hade tänkt mig men det får duga. Det jag kanske kan tillägga är att socialförvaltningen föreslår att centralföreningen för daghem och lekskolor och dess kansli upphör.

Kort historik:

Barnstugeverksamheten i Stockholm ombesörjdes fram till 1930-talet i sin helhet av lokala- och församlingsföreningar med ekonomiskt bistånd från donationer, församlingar och kommunen. År 1929 började HSB inrätta s.k. lekstugor. Centrala organ inrättades så småningom för institutionernas gemensamma frågor.

Redan 1897 bildades en sådan första central organisation och fick namnet Centralkommittén för Stockholms arbetarstugor. Namnet ändrades år 1945 till Centralkommittén för Stockholms eftermiddagshem med barnträdgårdar.

En i egentlig mening samordnande och sammanhållande administrativ organisation bildades 1919 in form av Centralföreningen för barnkrubbor, småbarnsskolor och barnvän med ändamål att utgöra en sammanslutning av lokala föreningar för dessa verksamheter i Stockholm. I vilket obemedlade föräldrars barn, då föräldrarna av arbete är förhindrad att vårda barnen, erhålla en uppfostrande omvårdnad. Även lekskolor erhöll anslutning till centralföreningen.

År 1944 ändrades dess namn till Centralföreningen för daghem och lekskolor i Stockholm. År 1947 inrättades det ett gemensamt kansli för centralkommittén och centralföreningen och året därpå sammanslogs de båda organisationerna och fick det gemensamma namnet Centralföreningen. Den 1 januari 1957 övertog barnavårdsnämnden den dittills av HSB bedrivna barnstugeverksamheten.

Den 1 juni 1961 överfördes chefskapet för centralföreningens kansli till intendenten vid barnavårdsnämndens barnstugeavdelning.

År 1985 avvecklades hemgården Bergsundsgården sin verksamhet . Förskolan togs över av socialdistrikt 4 och flyttade till Centralvakten som låg på Långholmen i början av 1986. Kvar blev fritidshemmet som flyttade från första våningen till andra våningen.

Kungsholms barnkrubba, som öppnade 1854, är den äldsta barnkrubban i Sverige. Syftet var att ta hand om barn till framför allt fattiga mödrar så att de fick möjlighet att yrkesarbeta. Från början höll man till i lokaler som tillhörde Kronprinsessans Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. 1909 flyttade barnkrubban in i den nybyggda Gula Villan på Welanders väg 4, där verksamheten drivs än idag som Kungsholms västra förskola.

Faktaruta om hemgårdarna: