5. Hemgården Bergsundsgården

Då ska vi se om jag kan få någon rätsida på denna del av berättelsen om huset på Långholmsgatan 24?

Den 8 januari 1947 startar Föreningen Bergsundsgården (Hemgård) sin verksamhet i lokalerna. Vid årets början fanns bara föreståndarinnan anställd. 

Bergsundsgården ingick i något som kallades för Centralföreningen för daghem och skolor. När jag började arbetade Anna-Lena Skoglundh som kanslichef, kamrer var Sven Drott och byråassistenten hette Gunnel Sundqvist.

Som ni kan se har jag hittat lite arkivmaterial, artiklar från olika tidsperioder men även ifrån Bergsundsgården’s skrift inför 30:års jubileet 1977. Men först vill jag förklara vad en s.k. ”Hemgård” är. Själv förklarade jag begreppet med att säga ” alla åldrars hus”. Det tycker jag innefattar hela företeelsen, men med andra ord förklaras det så här:

Nu kommer jag att berätta om hur det såg ut i huset när jag blev anställd på Bergsundsgården’s fritids den 7 januari 1975.

_{Anställningen var på 26 tim/v och då ingick det att arbeta 6 tim/v på lördagar.}

Går igenom våning för våning och lägger omedelbart in en brasklapp. Är det någon av mina gamla kollegor som anser att det smugit in sig något faktafel, så hör gärna av er. Hur många barn och personal det fanns på daghemsgrupperna minns jag inte.

Vån. 1 

Två fritidshemsgrupper med 15 inskrivna barn, med två ingångar. Mellan fritidshemmen fanns det en skjutdörr som öppnades efter mellis så att vi kunde ha gemensamma aktiviteter. Åldern på barnen var 7-12 år. Vi hade  både lågstadiebarn och mellanstadiebarn från Högalidsskolan.

Det  var två pedagoger i varje grupp och jag arbetade (utöver dessa) fördelade jämt i bägge grupperna. Min arbetstid det första året 1975 var på 26 timmar, sex av dessa var på lördagar. Sedan utökades min arbetstid till 30 timmar. Men jag var säsongsanställd utan några rättigheter att arbeta på sommaren. Tjänsten innebar alltså påtvingad ledighet utan någon ersättning. Med det skulle bli ändring på det när ett sommaröppet fritidshem infördes 1977 i varje socialdistrikt

Lässtunderna var en nog så viktig del i arbetet på Bergsundsgården, där det samtidigt kunde inbjudas till samtal om allt möjligt och omöjligt, både allvar och roligt, som dök upp i huvudet på barnen. En nog så viktig förtroendeskapande stund i våra gemensamma liv.

Genom högläsning kan barnen få möta olika representationer av verkligheten gestaltad genom böcker. Här erbjuds tillfälle till igenkänning genom ett urval av litteratur som speglar mångfalden, men även möjligheten att lära känna andra fantastiska världar. Genom läsning och inte minst samtal om det lästa, har även eleverna möjlighet att öka sin förmåga till kritiskt tänkande. Barn brukar uppskatta att få göra egna val av böcker, men det är också viktigt att komma ihåg att deras läsvanor också behöver utmanas.

Forskning visar att läsning har betydelse både för elevers språkutveckling och för deras förmåga till fantasi och inlevelse. Dessutom bjuder läsningen på nya upplevelser, möten och tankar. Att inte bara kunna avkoda orden, utan att också förstå det man läser och kunna tolka det som inte är direkt uttalat i texten, göra slutsatser på ett automatisk sätt, är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen. Därmed blir också elevernas språkutveckling och läsförståelse en angelägenhet för all personal.

Vån.  2

Pensionärsverksamhet med ett café. Aktiviteterna bestod av, schack, bridge och dans. Våra fritidsbarn var välkomna upp och spela schack eller delta i dansen om de ville på speciella veckodagar. Idag 2021 diskuteras återigen fördelarna med åldersblandning, där barn och äldre kan ha en naturlig mötesplats.

Vån. 3 

En syskongrupp 12 barn (daghem), kök och matsal för personalen samt ett personalrum för icke rökare. Vi åt lunch på två bestämda tider. 12:00 eller 12:40. Det var tre anställda i köket som serverade lunch till dagisbarnen och personalen och även gjorde mellis till fritidsbarnen som hämtades med rullvagn på eftermiddagen.

Vån. 4 

Två syskongrupper med 12 barn vardera (daghem), ja jag skriver daghem fast det inte är helt ok. Men jag håller ordet daghem högt. Daghem åt alla ekade starkt på min tid! Ser inget fel med att det numera heter förskola, men jag kommer aldrig att tycka att orden ”arbeta på daghem” kan ses som nedvärderande. Grupperna fick också extra personaltid för att hemgården låg långt ifrån grönområden.

Vån. 5 

Späd och kolt avdelning samt kontoret där föreståndare Majken Liden och Britt Sjöberg styrde skeppet mellan grynnorna. Sedan efterträddes Majken av Evy Brandt.
På den tiden, när ekonomin tröt, kunde du gå till kontoret några dagar innan lön och få ut ett litet förskott direkt i näven av June Cornelius.

Vån. 6 

Personalrum för rökare och vindsförråd med material samt en stor och underbar altan som alltid i mina ögon varit en extra löneförmån. Speciellt under den varmare årstiden.

Det fanns även en tvättstuga bredvid hissen.

Gården

En liten enklare Söderbakgård som under den här tiden (70:talet) kanske mer kan liknas en rastplats för fängelsekunder med tanke på tagtråds staketet uppepå muren. Det var av den anledningen vi redan då använde oss av Högalidsparken på eftermiddagarna.

Bergsundsgårdens Annex

_{Fritidshemmet Lorensberg på Högalidsgatan var Hemgårdens annex.
I det huset huserar Lasse i parken numera.}

1977 gavs det ut en jubileumsskrift för att fira att det var 30 år sedan Bergsundsgården startade. Ur den skriften har jag valt ut några intressanta sidor.

Jag har hittat egna bilder från slutet av sjuttiotalet, eller kanske början på åttiotalet, som visar vilka som arbetade i köket och även när vi äter i personalmatsalen. På bilden längst ner till vänster ser vi vår föreståndare Evy.

Fönstersmygen på fritidshemmet (1 tr.) var en favoritplats på mina öppningsdagar.

År 1985 avvecklades hemgårdens verksamhet. Förskolan togs över av socialdistrikt 4 och flyttades över till den nyrenoverade Centralvakten på Långholmen i början av 1986. Kvar blev fritidshemmet Bergsundsgården som flyttat från första våningen upp till den andra våningen.

Höstterminen 1986 startade distriktet en mellanstadieverksamhet på våning ett samt även fritidshemmet Fjärilsgården på våning fyra. Socialdistriktet startade även en verksamhet kallad Idéforum på våning fem, där man höll personalutbildning, konferenser, föredrag och dylikt.

Verksamheterna för alla Stockholms skolbarn flyttades samtidigt över från socialförvaltningen till skolförvaltningen, där rektorn på Högalidsskolan blev vår närmste chef. Mer om vad som följde kommer i nästa inlägg …