4. Maria Husmodersskola
Det var den första hyresgästen som flyttade in i det specialanpassade nybyggda huset på Långholmsgatan 16 (nuvarande 22 – 24), den 15 oktober 1914. Här bedrev de sin verksamhet fram tills flytten till nya lokaler på Ansgariegatan 2 den 8 januari 1947.

Ursprunget till Maria husmodersskola går tillbaka på storstrejksåret 1909. Med en filantropiskt sinnad dam, fröken Betty Hirsch, som drivande kraft bildades då en förening för att ordna småbarnsbespisning för de hårdast drabbade söderfamiljerna. Under denna verksamhet uppmärksammades, vilka brister, som ofta fanns i hemmens skötsel. Så föddes tanken på en permanent skola med den dubbla uppgiften att ta hand om barn till mödrar med förvärvsarbete och att utbilda flickor i husligt arbete och barnavård. Stadgar för stiftelsen fastställdes den 12 april 1911. Redan från 1913 fick föreningen anslag från Stockholm stad.
”Från början var verksamheten enbart inriktad på matbespisning för fattiga barn under 7 år. Barn till yrkesarbetande mödrar blev ofta lämnade ensamma hemma och deras mat var bristfällig och näringsfattig. Därför bildades en förening för att hjälpa barn att få bra och näringsrik mat under dagen. Så småningom utvidgades föreningens verksamhet till att dels under dagtid ta hand om barn till mödrar som förvärvsarbetade och dels avgiftsfritt utbilda flickor i husligt arbete och barnavård. Föreningen blev på så vis en kombination av ”daghem” och husmodersskola.
Först höll föreningen till i olika skollokaler i Maria och Katarina församlingar. 1914 flyttade man till Natalia Frölanders nybyggda hus på Långholmsgatan 22-24. När verksamheten växte alltmer behövdes det större lokaler och 1947 invigdes de nya lokalerna på Ansgariegatan 2”.
Under de första sju åren fick skolan helt lita till frikostigt understöd från privat håll. Mycket betydde det aktiva intresse, som kronprinsessan Margareta visade ända från starten. Genom ett initiativ av Ivan Bratt – de gula spårvagnskorten utan rabattkupong – tillfördes skolan också under åren 1912-1920 ett betydande belopp, omkring 100.000 kronor.
Med den ursprungliga husmoderskursen på tio månader som stomme har verksamheten under årens lopp blivit allt rikare förgrenad, nu även med vissa kurser för män, bl.a. i matlagning. Under en tid ingick i programmet också en direkt socialvårdande verksamhet: exempelvis organiserades klubbar av olika slag bland söderungdomen. För den lyckosamma utvecklingen har det säkerligen betytt mycket att i spetsen för skolan under var sin långa rektorsperiod stått två sällsynt dugande krafter, först Anna Höglin och sedan Ruth Ager”.

Ett centrum på Söder för humanitärt arbete
Hittade en artikel i Dagens Nyheters arkiv från fredag den 29 januari 1915. Då hade Maria Husmodersskola varit igång i lite mindre än fyra månader. Lade först upp texten som en bild, men inser det svåra med att tyda texten. Här kommer den utskriven också.

”Den som följt med i Dagens Nyheters spalter vet att under den senaste tiden en del anmärkningar riktas mot den Hedborgska stiftelsen framförallt därför att den i som princip tycks vilja helt och hållet avskära barnen från deras mödrar då denna senare ser sig tvungna att lämna dem till utackordering. Denna princip är ju egentligen också bestämmande för det annars såsom institution sett mycket välskötta allmänna barnhuset. Bland dem som på närmare håll satt sig in i barnavården och därmed sammanhängande problem framträder emellertid allt starkare ett annat önskemål, som går i den raka motsatta riktningen, nämligen att i möjligaste mån arbeta för att bibehålla sambandet mellan mödrar och barn. Detta av både samhälleliga och individuella skäl. Svårast ställer sig naturligt nog detta problem då det är fråga om ensamställda mödrar, som för sig och sitt barns utkomst måste tillbringa hela dagen utomhus i arbetet. Hur skola det på samma gång kunna fullgöra sitt arbetetsåliggande och samtidigt ge sina barn under uppväxtåren den vård som denna så väl behöva. För att räcka en hjälpande hand ha sådana institutioner som det spridda barnkrubborna, barnvärn o.s.v. kommit till stånd.
Särdeles intressant är att i Stockholm för närvarande en institution håller på att växa fram, där denna barnavårdstanke fullständigt slagit igenom, Mera planmässigt organiserad än någonsin förut. Egentligen är det oriktigt att kalla det för en institution. Det är snarare olika institutioner som griper tag i varandra som länkar i en kedja – men alla inom samma hus, det stora nybyggda Frölanderska huset Långholmsgatan 16, det vill säga huset nummer B, nummer A är uthyrd till privatpersoner.
Redan i oktober månad (1914) flyttade Maria Husmodersskola med barnavård in i det nya huset och fick därmed det ivrigt åtrådda önskemålet förverkligat att få in sina olika avdelningar under samma tak. Det är inte mindre än 2 matlagningsavdelningar, en tvättstuga, en slöjdavdelning i förening med barnkrubba för barn i åldern 2 till 7 år och slutligen en spädbarnskrubba för småttingarna intill två år – den sistnämnda avdelningen nytillkommen. Förut finge eleverna i Husmodersskola för sin utbildning i barnavård besöka andra barnkrubbor.

Men utom själva Maria Husmodersskola äro i huset, på intiativ av dess ägare fru Natalia Frölander, även organiserade för andra självständiga avdelningar, som när det på fullt allvar kommit igång, på ett ovanligt lyckat sätt kompletterar husmorsskolan med barnavård.
En av dessa, som redan tagits i bruk, består av 10 stycken rumslägenheter för ensamställda mödrar vardera avsedd för 2 personer och alltså rymmande det sammanlagt 20 hyresgäster. Ljusa rymliga och trevliga rum, inredda med en liten kokvrå och som betingar ett mycket billigt hyres pris: 10 kronor per person i månaden. För detta pris står då även till förfogande ett gemensamt badrum samt en liten tvättstuga i miniatyr, där hyresgästerna lätt och bekvämt kunna göra småtvätter åt sig själva.
Så småningom kommer även att inredas två salar för barnvärn, där barn i skolåldern efter skolan slut kunna erhålla ledning och tillflyktsort under eftermiddagarna.
Den ledande och enade tanken för alla dessa in individuellt organiserade avdelningar är att underlätta de ensamstående mödrarnas strävan och att ge deras barn en god uppfostran genom hela uppväxtåldern men därjämte alltjämt upprätthålla föreningsbanden mellan mor och barn – en tanke Som man här sökt utföra på ett storartat sätt och som ger den barnavårdsintresserade berättigad förhoppningar om att principen om de ensamställda mödrarnas och barnens samhörighet så småningom skall genomsyra det allmänna tankesättet.
Modern har ett trevligt rum. Då hon går ut på arbete om morgnarna lämnar hon sitt barn mot en viss mindre avgift till någon av avdelningarna i samma hus. Är det en baby hamnar den i Maria husmorsskolan ljusa och trevliga spädbarnskrubba komma där den får all behövlig vård och få ligga och sova sig stark och sund i en vit liten, rar liten säng. Är barnet mellan 2 och 7 år lämnar modern istället in det på samma husmodersskolas stora barnkrubba där skolans sömnadselever delvis ha tillsyn över småttingarna. Har barnet hunnit till skolåldern får det efter skolans slut läsa sina läxor och leka i någon av barnvärnsalarna. Men när kvällen kommer och modern återvänder från sitt arbete tar hon åter sitt barn till sig. Barnavdelningarna – även i Maria husmodersskola – äro nämligen i främsta rummet avsedd för barn till det mödrar som bor i den ovannämnda rumslägenheterna i huset. Och är barnet dessutom en flicka kan denna ju efter skoltidens slut få en god utbildning i hushållssysslorna och barnavård i Maria Husmodersskola.

Vi som alltid sagt att den glada, varma och positiva stämningen sitter i väggarna. Då slår det mig att redan efter fyra månaders verksamhet läser jag följande i i texten: ”det kanske bästa av allt – en viss gladlynt barnstämning slår emot en bland de stojande småttingarna i krubborna”.
Den som gör ett besök där uppe i Långholmsgatan 16 B får ett ovanligt angenämt intryck. Alla praktiska behov voro tillgodosedda på ett utmärkt sätt, en ljus trevnad bor i alla de olika avdelningarnas rum och – det kanske bästa av allt – en viss gladlynt barnstämning slår emot en såväl bland de stojande småttingarna i krubborna och de flitiga flickorna i köket och i tvättstugan som uppe i mödrarna små ljusa och trevna kammare. Därtill kommer även en diskret och tilltalande exteriör.
Bottenvåningen i huset om vilken man har alla skäl att förmoda att även den kommer att användas i allmänmänskligt syfte, har ännu ej inretts. Vad den ska användas till är tillsvidare husets ägarinnas hemlighet”.
//Juliette

Jag är ganska säker sista fotot är taget på våning fem i huset. Det är alltså dåvarande Husmorsskolan’s spädbarnsavdelning för att sedan bli Bergsundsgården’s späd och kolt avdelning på samma våning. Följt av Idéforum i slutet av åttiotalet och nu är det Bergsundsskolan’s våning vid namn Freja som finns i lokalen.

Folkskolegatan ner mot Långholmsgatan och Maria Husmodersskola, någon gång i början på 30:talet. Fotot kommer ifrån SvD, Digitala Stadsmuseet och har tagits fram av Odd Sigurdsen. Jag har förbättrat och färglagt bilden i MyHeritage app.
Tycker att det är en väldig vacker och fin bild på Natalia Frölanders hus som väcker känslor.

Portal24